INFLUENSA
Influensan drabbar oss regelbundet varje vintersäsong och
orsakar en inte obetydlig frånvaro från arbetsplatser och skolor.
Under influensasäsonger noterar man också en klar överdödlighet
bland gamla människor, beroende på influensan.
Utbrotten hos oss har i regel föregåtts av utbrott på södra
halvklotet, och vi är därför ofta förvarnade och har möjlighet att
vidta vissa förebyggande åtgärder, främst vaccinframställning och
vaccinering.
Orsakande mikroorganism, smittvägar och
smittspridning
Influensa är en virussjukdom. Det finns tre virustyper,
influensa A, B och C, som alla tillhör gruppen ortomyxovirus. Det
är främst A och B som ger upphov till den typiska
influensasjukdomen.
Influensavirus är mycket föränderligt, och därför kan man
insjukna i influensa flera gånger. Ibland räcker skyddet helt eller
delvis under några års tid. Ibland, då influensavirus ändrat
skepnad totalt, blir alla helt mottagliga. Dessa mer uttalade
influensautbrott har fått benämningar från de länder där de
uppstått, som spanska sjukan, ryska snuvan, asiaten och
Hongkong-influensan.
Smittämnet finns hos den sjuke i svalget och sprids till andra
främst som fin, luftburen droppsmitta men även genom kontakt.
Smittsamheten är mycket stor.
Inkubationstiden är kort, 1–3 dygn.
Symtom, komplikationer, behandling och
diagnostik
Influensa börjar ofta akut med frossa, snabbt stigande feber
(ofta upp över 40°C), allmän muskelvärk, huvudvärk och därefter
tilltagande symtom från luftvägarna, främst hosta. Ibland, och mest
hos barn, förekommer symtom från mag- och tarmkanalen som
kräkningar och diarré. Efter några dagar brukar tillståndet ge med
sig och de flesta har tillfrisknat efter c:a 1 vecka.
Sjukdomsbilden är ofta lindrigare än så och kan mer likna en vanlig
förkylning.
Hos vuxna och äldre är det ganska vanligt med en komplicerande
lunginflammation, orsakad av bakterier som finns inom luftvägarna
normalt, t.ex. pneumokocker. Det är dessa sekundära
lunginflammationer som ger överdödligheten hos äldre personer i
anslutning till influensa.
En annan, sällsynt men allvarlig komplikation, som drabbar alla
åldrar, är den specifika lunginflammation som orsakas av virus i
sig. Tillståndet kan kräva respiratorvård. Små barn kan ibland
drabbas av pseudokrupp som komplikation.
Behandlingen vid influensa är främst "symtomatisk", d.v.s.
riktas mot patientens symtom (obs rikligt med dryck). Antivirala
medel finns som kan ges i vissa situationer (bör ges mycket tidigt
i sjukdomsförloppet), kan även användas som profylax. En bakteriell
komplikation behandlas med antibiotika.
Diagnosen ställs vanligen utifrån klinisk bild och epidemiologi.
Influensavirus kan laboratoriemässigt lätt påvisas från svalget
(nasofarynx).
Allmänt förebyggande åtgärder
Man kan vaccinera sig mot influensa. Vaccinet ska tas i god tid
före en kommande epidemi, och vaccinets sammansättning är anpassad
till de i regel tre virusstammar som förväntas dyka upp under den
kommande influensasäsongen. Vaccinet rekommenderas i första hand
till personer som av medicinska orsaker kan drabbas extra svårt av
sjukdomen (t.ex. personer med känd hjärt-/lungsjukdom) och bör
också ges till alla över 65 år.Skyddet mot insjuknande i influensa
anges till 50–80%. Hos dem som likafullt insjuknar blir symtomen
lindrigare och komplikationerna färre. Skyddet mot dödlighet är
80–90%. Det finns nuförtiden också läkemedel som kan ges
förebyggande mot influensa A.
Källa: Smittskyddsinstitutet
| 